Redan Charles Darwin, evolutionsteorins fader, var mycket intresserad av gullviva. Gullviva har för vetenskapen blivet en sorts modellart, eftersom man med hjälp av studier av gullviva även kan dra slutsatser för andra arter. De mest kända modellarter inom evolutionsekologi, som används i olika försök och studier, är till exempel råttor, fruktflugor och vanlig bakjäst. Gullvivan är en bra modellart för att undersöka hur olika andra gräsmarksväxter och dess pollinatörer mår på platsen där du bor och i ditt land.  

Med hjälp av gemensamt insamlade uppgifter om gullviva kan man bilda sig en överblick över hur det går för gullvivorna och för de arter som de växer tillsammans med. Man kan bedöma i vilka platser i naturen som fungerar bra och vart förhållanden håller på att försämras. 

Gullvivan är heterostyl – det betyder att växten har två olika typer blommor. Vi kallar dem för typ S och typ L. Sett från ovan kan man på en typ S blomma se ståndarna och på typ L se pistillen i mitten (bilder). Dessa typnamn kommer från de engelska uttrycken short-styled morph och long-styled morph, men på svenska kan man komma ihåg det vid att L-typ blomman är liten såtillvida att dess ståndare är små, medan blommor av typ S har så stora pollineringsorgan så att man ser dem i blomman.

                            typ  L                                                                               typ S
L-tüüpi õis
S-tüüpi õis










Blomtyperna byter pollen med hjälp av insekter – typ S pollen befruktar typ L blommor och tvärtom. På så sätt kan växten inte befrukta sig själv, vilket hindrar en genetisk utarmning: korsbefruktning bidrar till en variation  av genetiskt material och genetisk mångfald. En hög grad av genetisk mångfald är mycket viktig för upprätthållande av växternas livskraft och långsiktiga överlevnad. 

Normalt är fördelningen av de två blomtyperna i gullvivapopulationer jämnt fördelat, cirka 50:50. Om fördelningen kommer i obalans minskar sannolikheten för att växten förmår att hitta en passande partner, varvid pollinering och utväxling av genetiskt material försvåras. Resultatet av detta är att växternas livskraft minskar. I övrigt håller gullvivans traditionella hemvist – betesmarker som sköts på traditionellt vis – på att bli allt mer sällsynta i dagens landskap. Samtidigt med att betesmarkerna försvinner, försvinner eller minskar de arter som är beroende av dessa marker. En omfattande minskning av antalet gullvivor kan få balansen mellan blommor av typ L och typ S till att tippa i en sådan grad att en typ helt försvinner från platsen. Det är den sorts förändring i balansen mellan blommor av typ S och typ L som orsakas av förändringar i landskapet som vi med er hjälp önskar kartlägga. 

Så som alla växter som pollineras med hjälp av insekter är gullvivan beroende av hur det går för pollinatörerna - bin, humlor, fjärilar och andra insekter.

Hur känner man igen en gullviva?

Gullviva (Primula veris) är en ört som blommar på våren. Den är flerårig, det vill säga att den enskilda växter kan leva och blomma många år på samme ställe. Gullvivan är en av vårens första växter – den börjar blomma i tidig vår och blomningen varar vanligtvis ett par veckor. Blir det kallt väder kan blomningen skjutas upp till senare på säsongen.
 

Gullviva är en ört med en höjd på mellan 10 och 30 cm. Den har ljust gröna avlånga, upp till 20 cm långa blad och en individ kan ha en eller fler stjälkar. I toppen av stjälken ses smörgula blommor med orange prickar. Blommorna hänger nedåt och är klockformade och det sitter oftast mellan 5 och 16 blommor i en gruppvist vänd blomställning. 

Det finns olika växtarter som liknar gullviva, till exempel jordviva (Primula vulgaris), lundviva (Primula elatior) och hybrider som har uppstått mellan olika primulaarter. Flera av dessa kan vara utplanterade trädgårdsväxter. När du gör din observation måste du vara säker på at växten är en gullviva!

lundviva (Primula elatior)                           jordviva (Primula vulgaris)

Hur skiljer man gullvivan från andra liknande arter? 

Blommorna på en gullviva är mindre än de på en lundviva; de är smörgula och inne i blomman ser man små röda prickar. Blommorna på en lundviva är för det mesta större och blekgula i färgen. I Sverige förekommer lundviva bara i det vilda i Skåne. Gullvivans blommor är klockformade, medan blommorna på lundviva är mer öppna. Jordviva har kort stjälk och blommorna är mycket blekgula eller till och med vita. Den förekommer inte i det vilda i Sverige men kan ha planterats ut som trädgårdsväxt. Vivorna finns även i stor utsträckning som trädgårdsväxter varifrån de lätt sprider sig till naturen. Dessa har gärna blommor i olika kulörer, lila, röd, orange och rosa. I naturen har gullviva uteslutande smörgula blommor 

Var växer gullviva?

Gullviva är ganska utbredd i Europa, och det är mest sannolikt att du hittar den i gräsbeväxta områden. Gullviva vill helst ha en torr eller moderat fuktig kalkrik jord som ofta hittas i kustnära områden. Den finns fram för allt i betesmarker och i gräsmattan, i parker, i skogsbryn och i vägkanter där den generellt föredrar soligare platser.